Städaktion i Bodagrottorna: uppföljaren

Johannes Lundberg, Jan Murberger och Niklas Konstenius

I slutet av september, efter en varm sommar, har isarna i Bodagrottorna sedan länge tinat upp, och med det allt skräp som Janne Murbergers städning i maj fick lämna [1]. Nu var det alltså dags för uppföljaren. Efter ett lite undangömt inlägg på speleo.se/forumet fick han med sig Johannes Lundberg, och dessutom ett par grottisar som dock blev liggandes hemma i influensa... (Glöm alltså inte att kolla in på forumet ibland; det kan vara något som är på gång! Och svårare än ett inlägg på forumet behöver en tur till en grotta någonstans inte vara!). Som en extra bonus dök också Niklas Konstenius upp vid grottan. Just dök upp, i äkta speleologiskt manťr genom att komma från underjorden! Han var där när vi andra kom dit strax efter tolv denna underbart vackra och varma sensommarlördag 26 september. Och som en extra överraskning kom där upp inte bara en utan två karbidlysande röda hjälmar ur ett hål! Ulf Henell från Hudiksvall med för turen lånad brorsdotter var där på besök, dock ovetandes om städdagen. Något senare kom Alf Sidén med två killar från länsstyrelsen i Gävleborgs län som avtalat. De hade varit i Hölickgrottan på inspektionstur innan de anslöt sig till oss. Alf guidade länsstyrelserepresentanterna, medan vi andra städare tog var sin sopsäck och var sin del av grottan. Ganska raskt hade vi fyllt säckarna med allsköns bråte; den fastfrusna skon som Janne hade sett i våras var nu i säcken, Johannes hittade ytterligare en sko i en helt annan del av grottan. Dessutom massor av värmeljus (framför allt i Stora Salen) och hundratals meter med snören och trådar, dock inga röda som Ariadnes. Men även om det är lika lätt att gå vilse i Bodagrottorna som i Minotaurus labyrint så hittar man ju alltid ut, så några ariadnetrådar behövs ju inte heller. Ska bli intressant att se hur snart det kommer nya... En del informella överläggningar med länsstyrelsen gjordes på plats; en skiss på skötselplan för Bodagrottorna finns nu och kommer att bollas mellan länsstyrelsen och SSF:s styrelse. Vi får väl se var den landar någonstans, men det är i alla fall mycket positivt att ha länsstyrelsen på vår sida. Det vi dock inte lyckades lösa var hur vi skulle kunna tvätta bort sprayburksklottret på två av stenblocken. Sandblästring skulle kunna vara en metod, men då blir vi inte bara av med klottret utan också lavtäcket. Det är inga särskilt sällsynta lavar på blocken, men det kommer att se rätt illa ut med blästrade block. Fast det ser ju rätt illa ut med nedklottrade block också. Är det någon av denna tidskrifts illustra läsare som har en bra lösning på problemet så hör gärna av er till SSF:s styrelse eller denna notis författare!

Vad var i dunken?

Någon som vet vad denna dunk kan ha innehållt? Och vad den gjorde strax innanför stora ingången till Bodagrottorna?

Niklas åkte hem efter städning och en liten längre tur till Paradiset (där ytterligare en trådrulle hittades inne i den avlägsna och svåråtkomliga Persikosalen!), medan Johannes och Janne övernattade på Bodagrottorna (det finns ett fåtal block som är så pass rymliga och horisontella att det går att tälta på dem). Kvällen bjöd på helgens stora överraskning, då fjorton häxor uppenbarade sig. Vi gav en kort och improviserad föreläsning om grottor och grottkrypning i allmänhet, och om Bodagrottorna i synnerhet, innan häxorna begav sig ner i underjorden. De fick lite hjälp att hitta ner, inte till kvastarna ty det här var moderna häxor, utan till bilarna. Roligt med oväntat besök! Kvällen och natten var nästan lika varm som dagen, några stänk regn timmarna innan midnatt, men strålande sol morgonen efter. Vi avslutade städaktionen med att bära ut några av alla de trädstammar som folk har tryckt ned i lite brantare utgångar, kanske som hjälp vid utklättring, kanske av någon anledning som vi inte har lyckats lista ut. Stockarna ligger nu i alla fall en bit i skogen och blir väl till mull vad det lider. Några av de äldsta stammarna, som "alltid" har funnits i grottan och som faktiskt är till lite nytta, finns dock fortfarande kvar. Därefter gjorde Janne och Johannes ett delvis misslyckat men rätt lyckat försök att hitta Örnnästet. Misslyckat för att vi inte hittade grottan, lyckat för att vi fick en fin promenad längs mossbevuxen storblockig bergsbrant i strålande sol och mumsandes lingon och blåbär.

Tose och Evalinah

Tose + Evelinah är härmed förevigade. Förhoppningsvis inte på stenen, men väl i Grottan. Om någon har en bra idé hur de ska försvinna från stenen så får ni gärna höra av er! Helst ska dock lavtäcket kunna hållas intackt.

SUMMARY: Bodarne cave is now clean! The whole cave?! No, but most of it! Or at least the parts most visited, where also most of the rubbish have collected over the years. Two shoes (in very different parts of the cave), numerous candles and several hundred meters of string (Ariadneís thread?, no probably not, wrong colour and wrong maze) were collected and carried out. Even a few logs were brought out of the cave, where they didnít do any good, only harm. The cleaning action took place on a warm and sunny late-September Saturday, with three Cleaners, one Guru, two representatives from the Authorities, one Guide and one accompanying Speleologista-in-spe, and fourteen Witches (the witches didnít show up until late evening, though). A great day with great company, in other words!

[1] Jan Murberger. 2009. Städaktion i Bodagrottorna. Grottan 44(2): 44-45.

Tidigare publicerad i Grottan 44(4): 33-34 (2009).